Den 8:e mars 2002 fick jag höra de värsta orden jag någonsin hört. “Du har testikelcancer”. 5 dagar senare låg jag på operationsbordet. Samma dag fick min pappa Björn diagnosen prostatacancer. Efter operation och cellgifter blev jag fri från cancern. I juni 2007, 5 år efter diagnosen, blev jag friskförklarad. Pappa får ständig behandling för sin sjukdom och lever ett förhållandevis bra liv under rådande omständigheter. Strax efter sin pension 2003, blev pappas tvilling Bertil dålig. Orsaken var tjocktarmscancer. Han kämpade ett helt år mot sjukdomen men gick bort under påsken 2004. Min mamma Margita hade cancer i mitten på 90-talet och blev också frisk från den cancern. 2006 fick hon återigen cancer. Denna gång i magen. Man tog bort stora delar av magsäcken och hela vintern blev hon cellgiftsbehandlad. Efter sommaren 2007 blev mamma återigen sämre. Cancern gjorde sig påmind. Hon kämpade en orättvis kamp som hon tillslut inte orkade vinna. Strax före jul 2007 lämnade hon oss.